“Betyg är inte jämförbara över tiden”

DN.se rapporterade idag om kritiken mot de nya betygsreglerna i högskolornas antagningssystem, och högskoleminister Tobias Krantz svarade:

– Betyg är inte jämförbara över tiden, det blir så här varje gång man genomför ett nytt betygssystem.

Jag håller med honom. De undersökningar på området jag läst bekräftar den betygsinflation så många misstänkt, se exempelvis ”26-faldig ökning av andelen toppstudenter” och ”Betygshetsen fortsätter” av Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. Jag ställer mig dock frågan: varför använder vi då betyg för att jämföra över tiden? Vi låter olika årskullar konkurrera om samma platser på högskolan, trots att vår högskoleminister erkänner att grunden för urvalet inte är rättvisande.

Varför fördelar vi högskoleplatser med ett betygssystem där man hanterar inflation genom att i princip starta sedelpressarna? Från DN:s artikel:

Inför skolåret 2010/2011 inför regeringen nya konkurrensregler till högskolan. Toppbetyg är då inte längre 20,0 eller 5,0 som räknas om. Istället är det 22,5 eftersom man numera kan tillgodoräkna sig 2,5 så kallade meritpoäng.

Men det kan man bara göra om man gått en gymnasieutbildning år 2000 eller senare.

Konsekvensen är alltså att den som tog studenten för tio år sedan med goda betyg får svårt att konkurrera om de populära utbildningsplatserna. Jag kan inte säga hur många det rör sig om, men min känsla är att de flesta bär på en stereotyp bild av vem den högskolestuderande studenten är. En bild där småbarnsföräldrar och människor mitt i livet inte får plats. Klart är i alla fall att högskoleminister Tobias Krantz ser dem som en mindre uppoffring. Livslångt lärande var en fluga.