Vi matas dagligen med vad som har hänt i världen. Det kallas nyheter. Journalisterna gör bedömningen att det inte finns plats eller läsarintresse för sammanhanget eller bakgrunden till det som hände. Det är helt naturligt, det skulle trots allt vara frustrerande om varje nyhet från kriget i Afghanistan inleddes med en genomgång av vilka de olika parterna var, vilka intressen de har och varför de har dem. Tanken är väl att ett sammanhang framträder ur alla korta nyhetsartiklar för den som följer utvecklingen. Dessutom kan den intresserade själv ta reda på bakgrunden.
Problemet är att de inte väcker intresset om man aldrig får ett sammanhang att hänga upp nyhetsflödet på. Har man inget att hänga upp nyheterna på är det lätt att man ignorerar dem istället för att man läser på.
Precis detta problemet är den första av tre punkter som Matt Thomson tar upp på Newless.org i en artikel om hur journalister kan göra så mycket mer än bara förmedla den senaste utvecklingen i en nyhetsstory. Vi läsare går miste om sammanhanget, vad han kallar longstanding facts. Saker som inte ändrar sig från dag till dag, men som är viktiga för att förstå det som händer nu.
Jag kom till en insikt om detta för några månader sedan när jag lade märke till en oväntat bieffekt av att bli mer allmänbildad. Jag hade ägnat timmar åt att försöka vinna över Åsa i ett spel där man ska namnge alla världens länder. I mars skrev jag:
När man vet var Guinea-Bissau ligger, eller vilka länder som gränsar till Sudan […] så får man ett sammanhang som gör att det blir lättare att ta till sig nyheter därifrån. Guinea-Bissaus president blev nyligen mördad. När jag läste det visste jag knappt om landet låg i Asien eller i Afrika. Någonting hemskt har hänt… någonstans. Det sade mig inte så mycket. Nu vet jag att det ligger nästan så långt västerut som möjligt i Afrika, och får av någon anledning lättare att ta till mig mer om landet.
Det intressanta är att jag normalt inte lägger märke till en sådan sak. Det var först när jag på kort tid förbättrade min allmänbildning på ett smalt område, som jag kunde lägga märke till förändringen i min attityd till nyhetsrapportering från de små hörnen av världen.
Matt Thomsons två andra punkter är lika viktiga, och jag tycker att ni ska läsa resten av hans artikel. Jag tror precis som honom att det kan vara en gyllene chans för journalistiken i denna tidningskrisernas tid att inse det. Vad som har hänt kan jag informera mig om på tusen olika sätt. En duktig journalist kan däremot få mig att förstå det som hänt.
Förstå nyheterna
Problemet är att de inte väcker intresset om man aldrig får ett sammanhang att hänga upp nyhetsflödet på. Har man inget att hänga upp nyheterna på är det lätt att man ignorerar dem istället för att man läser på.
Precis detta problemet är den första av tre punkter som Matt Thomson tar upp på Newless.org i en artikel om hur journalister kan göra så mycket mer än bara förmedla den senaste utvecklingen i en nyhetsstory. Vi läsare går miste om sammanhanget, vad han kallar longstanding facts. Saker som inte ändrar sig från dag till dag, men som är viktiga för att förstå det som händer nu.
Jag kom till en insikt om detta för några månader sedan när jag lade märke till en oväntat bieffekt av att bli mer allmänbildad. Jag hade ägnat timmar åt att försöka vinna över Åsa i ett spel där man ska namnge alla världens länder. I mars skrev jag:
Det intressanta är att jag normalt inte lägger märke till en sådan sak. Det var först när jag på kort tid förbättrade min allmänbildning på ett smalt område, som jag kunde lägga märke till förändringen i min attityd till nyhetsrapportering från de små hörnen av världen.
Matt Thomsons två andra punkter är lika viktiga, och jag tycker att ni ska läsa resten av hans artikel. Jag tror precis som honom att det kan vara en gyllene chans för journalistiken i denna tidningskrisernas tid att inse det. Vad som har hänt kan jag informera mig om på tusen olika sätt. En duktig journalist kan däremot få mig att förstå det som hänt.
Läs gärna också Jay Rosens artikel om hur journalistik som ger förståelse kan se ut.